Sword and Sorcery är en ny företeelse för mig. Jag kan fortfarande inte definiera eller beskriva den exakt, men det är en kategori eller undergengre till fantasy. Den föddes i kortare berättelse i kiosklitteraturen under 1930-talet. Det mest kända exemplet är helt klart Conan – barbar och krigare, kung och erövrare, förgörare och en av de mest omskrivna litterära figurer som finns. Jag menar inte omskriven som att många har skrivit om litteraturen, utan omskriven som i att många har skrivit ny litteratur med Conan som huvudperson. Inte bara litteratur utan serier, film och nu även onlinespelet Age of Conan. Min första riktiga kontakt med Conan i vuxen ålder var när jag såg filmerna för några månader sedan. Jag slogs av berättandet och musiken i första filmen, fastnade helt och började spela Age of Conan.
Age of Conan är skoj som spel, men jag är mer intresserad av världen och gengren. Två av de rollspel jag nyligen inskaffad handlar också om Sword and Sorcery. The Shadow of Yesterdays kampanjvärld Near är uttalad inspirerad av bland annat berättelserna om Conan, och Sorcerer har ett helt supplement (Sorcerer and Sword) helt dedikerat till Sword and Sorcery-rollspel. Jag har dessutom en massa bra litteratur att läsa. Watch this space!
Sorcerer och sword tycker jag är ett asgrymt hjälpmedel i spel, även den där modulen som handlar om humanity och änglar och sådant.
Jag skaffade själv Conan D20 för ett tag sedan och blev väl både lite sugen på världen, och rätt trött av alla miljontals regler. Jag skulle gärna spela det men aldrig i livet att jag skulle orka plugga alla reglerna…
Jag tycker att s&s och TSOY är intressant. Jag kan inte låta bli att tolka Tsoy som mer Disney än Dostojevsky (felstavat..) alltså, jag har svårt att få en allvarlig bild av Tsoys värld. Det känns lite på lek, vilket är synd för jag gillar mörka tunga stämningar i fantasy. jag vet inte vad du säger. jag misstänker att det är bilderna i boken som gör att jag inte tycker det känns rått och dirty och på allvar.
har du läst samlingsboken med Howards Conannoveller? Jag läser lite i den då och då, och den är grym, förutom en helt sjuk kvinnosyn. Sen är det ju skrivet på trettio och fyrtiotalet så man får väl vara lite förlåtande…